Och trean kom så småningom

Jag har tråkigt så det kan inte skada att skriva ett tredje inlägg...

Dagarna efter att vi hade flyttat hit så åkte Valle hem till Sverige för att fira jul och nyår, så där var jag, helt strandsatt i den stora staden. Hade inget internet, ingen telefon eller andra medel för att kontakta de få människor som jag kände här vid tillfället. Närmaste vännen bodde en timme bort och risken fanns ju att jag åkte hela vägen bara för att finna att de inte var hemma. Inte särskilt lockande, så här började en väldigt tråkig månad i Tokyo. Det fanns självklart några höjdpunkter som till exempel julafton, som spenderades i sällskap med några väldigt festsugna kineser från min klass. Tyckte det var en väldigt omtänksamt av dem att dra ut mig, de hade inte tänk göra något (de firar inte jul) men när de hörde att jag var ensam och utan planer på mitt lands största högtid så blev det en väldigt aktivitet och visp så var vi tio personer i en kareokebox med 6 timmars nomihodai (drick hur mycket du vill)

Annars så spenderade jag mest lovet med att vandra runt i Tokyo och försökte hitta några guldkorn med det gick tyvärr inte så bra. Visst, jag hittade några trevliga ställen och människor men det kändes även som väldigt mycket bortkastad tid.

Det var under denna tid, då jag var här helt ensam som den värsta hemlängtan jag känt hittills kom, och situationen gjordes inte bättre av att det var så svårt att komma i kontakt med någon där hemma (inget internet). Var riktigt ledsen och spenderade flera dagar med att göra absolut ingenting, var väldigt nära på att bara köpa en biljett och åka hem igen men tack och lov så gjorde jag inte det. För när skolan började igen, Valdemar kom tillbaka, jag skaffade en telefon så förvandlades helt plötsligt all hemlängtan och alla sura miner till positiv energi och månaden efter blev den helt klart bästa på hur många år som helst. Jag har träffat så många nya människor, varit på flera fantastiska platser och idag så kom jag på mig själv med att titta på möjligheterna att stanna i Japan efter att min skola tar slut om ett år...

Mathias